Energimarknaden reagerar automatiskt pa alla handelser i varlden. Och om olja och gas blir dyrare och billigare, uppratthaller bilbranslemarknaden en stadig uppatgaende trend i priserna. En bilentusiast som aktivt anvander sin bil, till exempel en taxichauffor eller en kurir, som utfor enkla aritmetiska berakningar, undrar ofrivilligt om det ar mojligt att minska kostnaden for att driva en bil och i sa fall hur? Det ar omojligt att vagra att reparera upphangningen, men det ar ganska mojligt att overfora bilen till en alternativ typ av bransle. Hittills har praxis att omvandla motorer till en blandning av propan med butan eller metan anvants i stor utstrackning.
Val av bransle
Vilken typ av bransle som ska valjas maste avgoras forst och framst, eftersom valet av gasutrustning beror pa det. Utrustningen ar inte utbytbar och motorinstallningarna varierar ocksa mycket.
Metan, som ar en naturgas, har en betydligt lagre kostnad an en biprodukt fran oljeraffinering—propan. Av det totala antalet inkopta gasbransleinstallationer star emellertid metan for hogst en fjardedel. Och det finns skal till detta.
1. Det forsta du maste mota ar proceduren for att fa ett installationstillstand. Processen att erhalla ett certifikat och registrering i PTS ar mycket mer komplicerat och langre an registreringen av Bhutan. Detta beror pa fraktionens storre volatilitet och storre explosivitet.
2. Kostnaden for utrustningen okar ocksa i proportion till sakerhetskraven.
3. Pa grund av den laga efterfragan pa ravaror ar antalet bensinstationer som saljer metan inte heller stort.
4. Forutom det relativt laga oktantalet har metan en skadlig effekt pa motorkomponenter.
5. Hogt tryck for gasforvatskning och som ett resultat en okning av tankens vaggar och vikt flera ganger. Metancylinderns vikt ar cirka 100 kg, jamfort med 20-40 kg for propan-butan.
Fordelar och nackdelar
Oavsett valet av typen av alternativt bransle finns det vanliga fordelar och nackdelar med en sadan modifiering av bilen.
Lat oss forsoka vaga for och nackdelar med att installera gasballongutrustning.
1. Utan tvekan kommer branslekostnaderna att minska avsevart. Men det bor beaktas att utrustningen sjalv och dess installation kommer att kosta en rund summa.
2. Oktantalet for propan-butanblandningen varierar omkring 105 beroende pa teknik och produktionsproportioner. Som ett resultat, en jamnare tandning fran karnan i varmeblandningen, en minskning av chockbelastningar och en okning av motorns livslangd. Som svar pa detta forsamras dynamiska egenskaper och kraftminskning pa grund av langsammare bransleforbranning.
3. Franvaron av en stor mangd kol i avgaserna leder till franvaron av avlagringar pa forbranningskammarens vaggar och komponenter i katalysatorn, vilket avsevart okar dess hallbarhet. I sin tur leder ett tekniskt komplicerat forfarande for installation av gasutrustning i de flesta fall till en begransning eller fullstandigt upphavande av garantiforpliktelser fran tillverkarens foretradare.
4. Gasforsorjningssystemet duplicerar eller arbetar i blandat lage med fabriksbransleutrustningen, vilket okar kraftreserven vid en bensinstation. Bensinstationsnatet ar dock inte lika omfattande som natverket av konventionella bensinstationer. Dessutom ar principen for drift av gaspafyllningskolonnen sadan att tillforseln stangs av av en signal fran trycksensorn. Dess installning ar individuell. Darfor ar det aldrig mojligt att saga exakt hur mycket gas som pumpas in i tanken.
5. Det finns inga dyra komponenter i gasbransleutrustningen, och i handelse av fel ar nagot element Enkelt och inte dyrt att ersatta. Men gasens explosiva natur kraver konstant undersokning av en specialist och forebyggande. Nar delarna slits ut kraver motorn regelbundna finjusteringar.
Alla utvarderar lonsamheten att konvertera en bil till gas sjalvstandigt. Enligt graden av betydelse av en eller annan faktor, med hansyn till de uppgifter som bilen ar utformad for. Nar man fattar ett beslut maste man komma ihag att installation av utrustning avsevart kommer att minska bilens anvandbara utrymme, och myten om en eventuell okning av interserviceintervallet forblir bara en myt.
Det finns ekonomiska berakningar genom vilka det kan faststallas att med en bil korstracka pa cirka 10 000 km per ar och en genomsnittlig bransleforbrukning pa 8-9 liter per 100 km lonar sig att byta bil till gas pa cirka 5 ar.
Avaruosad.ee -online bildelar butik
Behover du bildelar? Samtal, kostnadsfri konsultation:
- +372 56 812 812
- info@avaruosad.ee
