Det finns farre och farre bilar med en traditionell vaxellada varje ar. Bilister som uppskattar komfort och vill koppla av bakom ratten valjer automatiska vaxellador. Samtidigt ar inte alla bilar med tva pedaler utrustade med traditionella ”automatiska maskiner”. Att forsoka overvinna konkurrenter har biltillverkare lange installerat inte bara automatiska vaxellador pa sina bilar utan ocksa andra vaxellador – variatorer och ”robotar”. De flesta bilister, som inte ar vana vid att forsta tekniska subtiliteter, ser inte skillnaden mellan dem. Emellertid har varje typ av overforing sina fordelar och nackdelar.
1. En robotlada med en koppling.
Nu kan aven kompakta modeller som Lada Vesta eller Smart fortwo radda foraren fran sjalvvaxlande vaxlar. Men nar man koper dem ar det viktigt att forsta att vaxeln inte kommer att vara ”automatisk” utan en robotoverforing med en koppling. Med tanke pa att den ar baserad pa en konventionell manuell vaxellada, lovar resursen for en sadan overforing att vara ganska hog. Dessutom ar” roboten ” med en koppling relativt enkel och billig att reparera, varfor den ar registrerad pa billiga bilar.
Men ar du redo att klara av de traditionella nackdelarna med enkopplingsrobotoverforingar? Det racker att lasa atminstone ett par provkorningar av Lada Vesta sedan med en robot AMT-lada for att forsta att en sadan lada i stadsforhallanden inte matchar traditionella ”automater”. Jerks under vaxling, rullar bilen tillbaka i borjan, inte alltid logisk vaxling ar de viktigaste, men inte alla nackdelar med ”robotar”. Och kopplingsresursen visar sig faktiskt inte vara sa stor som du ursprungligen forvantar dig. Naturligtvis ar overforingen av overforingen annorlunda och det ar langt ifran det faktum att alla ”robotar” med en koppling beter sig pa samma satt som AMT-ladan pa Vesta, men till viss del ar de nackdelar som beskrivs ovan inneboende i dem.
2. En robotlada med tva kopplingar.
”Roboten” med tva kopplingar vaxlar vaxlar en storleksordning snabbare. Det ar inte forvanande att sadana overforingar lange har hittats pa Audi, Volkswagen, Mercedes Benz, BMW bilar. Dessutom tillater tva-skiv ”robotar” dig att spara bransle, vilket ar viktigt for forsiktiga europeer. Det ar bara tillforlitlighetsproblemen i det har fallet brukar blekna i bakgrunden. Nar det galler en ny bil under garanti verkar det ganska logiskt. I sa fall kommer alla kostnader att baras av aterforsaljaren. Men nar det galler begagnade bilar ar ”robotar” med tva kopplingar en tidsbomb. Den extremt komplexa utformningen av en sadan overforing kraver ofta reparation efter 50 tusen kilometer korstracka. Volkswagen-gruppens exempel ar sarskilt illustrativt, DSG-rutan fran vilken forst samlade manga smickrande recensioner och sedan nadeslost kritiserades for for lag resurs. Bara nagra ar senare, nar tyskarna beharskade ”robotar” med ”vata” kopplingsskivor, blev DSG-lador mer eller mindre tillforlitliga.
3. Variatorn.
Variatorer ar sarskilt alskade av japanska biltillverkare. Denna typ av overforing, namligen Kilremsvariatorn, finns pa den populara Nissan Qashqai, Nissan X-Trail, Mitsubishi Outlander. Kilkedjan CVT ar installerad pa bilar som Audi A6 och Subaru Forester. Smidig vaxling har alltid ansetts vara den storsta fordelen med variatorer. Aven om det ar fundamentalt fel att prata om att byta som sadan. CVT ar i huvudsak en kontinuerligt variabel overforing. Aven om man foljer ledningen fran bilister som inte gillar uppriktigt trolleybusacceleration, atfoljd av det konstanta ljudet fran motorn som kors med samma hastighet, har tillverkarna lart sina variatorer ”hur man vaxlar vaxlar.”Tack vare de virtuella stegen ar manga variatorer nu helt oskiljbara fran perfekt installda automatiska vaxellador.
Nar det galler nackdelarna med variatorer inkluderar de ett begransat baltelivslangd. Det brukar inte overstiga 150 tusen kilometer, vilket bor beaktas nar man koper en begagnad bil. Kedjan i kilkedjevariatorn haller langre, men den kan ocksa behova bytas ut. Speciellt om variatorn utsatts for okad belastning. Med tanke pa att variatorer ofta installeras pa crossovers, som teoretiskt kan ga vidare, till exempel djup sand, hander detta ganska ofta.
4. Automatisk vaxellada.
Nastan alla biltillverkare erbjuder en traditionell ”Automatisk” som ett alternativ till ”mekanik” eller en robotoverforing. For tio ar sedan skrot de flesta automatiska vaxellador bara 4-5 vaxlar, medan NU 6-7 steg redan har blivit normen. Dessutom kan aven en 9-vaxlad automatisk vaxellada redan hittas pa de dyraste bilarna. Den beprovade designen och formagan att ”smalta” hogt vridmoment gor att du kan kombinera ”automatiska maskiner” med nastan alla motorer. Det ar ocksa viktigt under vara driftsforhallanden att automatvaxeln gor att du kan glida lite.
Av nackdelarna med den” automatiska ” kan det noteras att effektiviteten ar nagot lagre i jamforelse med variatorn. Och naturligtvis, for att vaxla vaxlar helt omarkligt, det vill saga att bli som en variator, har automatiska vaxellador annu inte lart sig. Nar det galler tillforlitlighet ar det osannolikt att alla automatiska overforingar kommer till samma namnare. Den beromda franska DP0-ladan, installerad pa manga Renault -, Peugeot-och Citroen-modeller, tal ibland inte ens 80 tusen kilometer. Dess exakta motsats ar Jatcos ”automata”. Med korrekt drift borjar problem med dem mycket senare.
Vilken typ av overforing ska jag foredra? Om du bara anvander bilen under garantiperioden verkar en ”robot” med tva kopplingar vara det basta valet. Om du framst ar intresserad av tillforlitlighet ar det battre att stanna vid en variator eller en konventionell automatisk vaxellada. Nar det galler ”roboten” med en koppling har den hittills for manga nackdelar. Huruvida du ska klara av dem eller inte ar upp till dig.
Avaruosad.ee -online bildelar butik
Behover du bildelar? Samtal, kostnadsfri konsultation:
- +372 56 812 812
- info@avaruosad.ee
